BIG NO NO´s inom babyvärlden

Lite halvbakis måste jag erkänna. Jag & Tobbe köpte hem en bag-in box i går, som vi nästan tömde. Hahaha! Vi hade så jäkla kul! Men idag får man betala för det...

Jag ska fortsätta o skriva om barn, föräldrar och olika livsstilar. Jag har som dem flesta vet, ingen tickande klocka som dem flesta av mina vänner tycks ha haft i många år. Men jag tycker det är väldigt intressant och se hur mina vänner och andra bekanta el okända inom bloggvärlden tacklar föräldra rollen. Jag snappar upp tips och ideér och jag bojkottar många misstag och fel jag ser. För att sedan kunna bli den perfekta föräldern:-)
Nej, någon perfekt förälder tror jag inte existerar och man lär av sina misstag.

Jag kommer aldrig bli den förälder som låter barnet styra mitt liv, eller "begränsa och låsa in" mig själv. Självklart förstår jag att man får göra en hel del ändringar och anpassningar i ens vardag. Har en bekant som har stora barn nu och allt hon pratar om är dem. Hon schemalägger hela sitt liv efter dem och när jag i går frågade hur helgens planer såg ut fick jag till svar : "Det beror på vad barnen ska göra". Suck.

Men det här med amning t ex: Jag tycker inte det är något nödvändigt och kan barnet ta flaskan så är det bara positivt. Att amma i kombination med flaska är ju en utmärkt lösning! För alla parter. Mamman får avlösning och pappan får en annan närhet till sitt barn. Jag tycker det är jätteonödigt att inbilla sig att "man måste amma minst 6 månader och under denna period får jag inte dricka alkohol" Snacka om att låsa sig själv!
Dessutom tycker jag det är lite äckligt och amma för länge, min egen maxgräns är 4 månader.

Sen har vi alla nyblivna mammor som fullständigt stänger ute sina män. Detta är livsfarligt för både förhållande och barnet! Min kärlek till Tobbe kommer aldrig ett barn kunna ersätta. Aldrig.

Sen har jag haft turen att mina vänner inte enbart tjatar om sina barn när dem väl lyckas få tid över för att prata med mig. Det är en riktig vänskapskiller.

Och det här med mammagrupper. Måste vara världens farligaste sekt.
Jag tar hellre tiden jag har över till att umgås med mina riktiga vänner och kanske få en stund att komma från baby världen, än att umgås med en massa främlingar och tjata om olika blöjmärken och tvättlappar.
Jag kan absolut förstå om man känner sig osäker, eller inte har vänner i sin närhet, om man då väljer att ta kontakt med en mammagrupp. Men om man sen inte "klickar" med någon av dem - drop it! Gå inte bara med i en mammagrupp för att det ska vara så.

Som sagt jag har många åsikter för att vara barnlös.
Och nu vill jag be alla som känner mig att lägga ner följande frågor:

"Är det inte dags för dig att skaffa barn snart?"
"Du är ju i den åldern nu"
"Snart är det för sent"

Says who???
Det finns ingen speciell ålder då man måste skaffa barn. Bara för att jag är 30 år så betyder det inte att jag är redo för barn. Jag har min frihet, min frihet att göra VAD jag vill och den tänker jag behålla ett bra tag till. Dessutom är väl intresset för att skaffa barn viktigare än vilken ålder du är i? Och NEJ, det är inte snart för sent. Långt i från.

Finns det något Ni inte håller med om eller vill tillägga varsågod att kommentera. Alltid kul att höra om andras åsikter, mamma som inte mamma, vänner eller okända.

Till sist vill jag tacka Josephine för en fantastiskt inspirerande mamma blogg.
Kolla gärna in den här: http://blog.justyfine.se/