Om någon frågar dig när du ligger på din dödsbädd: Har du levt ett lyckligt liv? Visst tusan är det viktigt att man kan svara ja då? Om någon frågar mig vad jag vill uppnå med mitt liv så är lycka svaret. Utan tvekan.
Men det finns allt för många människor som lever ett olyckligt liv. Jag har vänner som lever ett sådant liv, men dem kan inte alltid se det själv. Och självklart har jag haft perioder där jag heller inte varit lycklig. Och visst kan det inträffa saker som dödsfall, sjukdom osv som blir orsak till att du blir olycklig. Men den lyckan, som du kan skapa eller förändra själv, som t ex i ett förhållande, eller inom jobb, vänner osv, den lyckan ska man se till att alltid känna.
Ett exempel är min egen jobbsituation. Jag trivs inte & jag tycker det blir värre och värre att gå till jobb. Då är det bara jag själv som kan förändra det. Och gudarna ska veta att jag söker sjukt många jobb, varje dag. Även om jag fortfarande befinner mig i min "olyckliga" situation, även om det tar förbaskat lång tid, så håller jag åtminstonde på att förändra min situation.
Finns det nåt värre än människor som bara klagar men aldrig gör något åt det dem är missnöjda med?
Sen finns det olyckliga förhållande. Alldeles för många. Nu ska jag faktiskt hänga ut några av mina bekanta.
Ett exempel är en väninnas förhållande som är helt dött, men hon fortsätter kämpa, ensam, för han har gett upp. Det är ett förhållande fyllt med tårar, orättvisheter och elakheter. Men hon kan inte se att det är dags för henne att släppa taget och söka efter lyckan istället.
Ett annat exempel är ett förhållande där båda gett upp men forstsätter ändå att leva ihop. Varför? Kanske för att det är bekvämt.
Sen finns det självklart förhållande som är inne i en svacka men som är värt att kämpa för. Man ska inte bara ge upp utan att försöka rädda kärleken.
En sak jag lärt mig under mina många års erfarenhet av singellivet och förhållande är att så fort du känner dig olycklig - släpp taget. Att få känna lycka är det viktigaste som finns.
Det gäller inte bara förhållande, det gäller också som tidigare nämnt, jobb eller vänskap.
Finn dig inte i något som gör dig olycklig. Det är livet allt för kort för.
Rebecca var en lycklig människa. Hon levde ett lyckligt liv och fångade sina dagar. In i det sista andetaget var hon lycklig! Hur dåligt hon än mådde så såg hon aldrig sig själv som sjuk. Hon följde med på allt, fester & tillställningar. Så länge hon kunde.
Det är med ett leende jag tänker tillbaks på henne och det skänker mig ett lugn av att veta att hon faktiskt levt ett lyckligt liv. Alldeles för kort - men lyckligt.
