Kotten

En bild säger mer än 1000 ord...hahaha

Jag tänkte fortsätta min presentation av mina vänner.

Idag får min kära vän Kotten äran. :-)

Kotten (Som egentligen heter Sofia de Faire men liknar en liten kotte!) lärde jag känna när jag flyttade till Stockholm. Hon är 2 år äldre än mig och vi hade mycket gemensamt trots att vår uppväxt sett annorlunda ut. Vi blev snabbt goda vänner och eftersom jag hade lite bostadsproblem erbjöd hon mig att flytta in hos henne. Där bodde jag från och till under hela min Stockholmstid, och jag har mycket att tacka henne för.

Det var självklart mycket fest och skandaler i vårt hem och jag hade verkligen skitkul! Söndagarna tillbringade vi med att spy ikapp så bakfulla vi var.

Efter 3 år flyttade jag tillbaks till Malmö och tyvärr blir det så att man hörs mer sällan men hon kommer alltid vara en av mina bästa vänner och jag saknar henne enormt.

Jag saknar alla våra långa samtal runt köksbordet, med ett glas vin i handen. Jag saknar våra diskussioner. Och jag saknar vår humor. Vår ironi. Våra skratt.

Sen om jag saknar Kottens Argentinska humör är tveksamt;-)

Vi har båda haft otur med kärkeken och träffat några riktiga praktexemplar. Men nu har vi båda funnit våra livskamrater och bäst för dem att dem tar hand om oss! Kotten väntar en pojke tillsammans med hennes superhärliga kille Jörgen. Dem bor i den finaste lägenheten jag någonsin sett. Och jag är så himla glad för din skull Kottis. Vi är vuxna nu...

Jag läste din kommentar i FB och jag blev verkligen jätterörd. Jag vet att du verkligen är glad för min skull. Vi förtjänar båda två att vara lyckliga, och vem vet, jag kanske inte kommer långt efter dig med min egen lillkotte...;-)

Mitt liv skulle vara ultimalt om vi flyttade ner dig och din lilla kottfamilj till Skåne. Love u always.